Dagens miljöbilspremie har tydligen börjat ifrågasättas, hittade följande artikel på DI;s hemsida :Sven wrote:...Och staten borde kunna höja bidragen till nya biogastankstationer betydligt, 0,05 kr/kg CO2 som styrmedel är inte mycket i jämförelse med t ex miljöbilspremien som kostar staten 19 kr/kg C02, dvs 380 ggr mer.
Dessutom tillkommer troligen samtliga i dag godkända bilmodeller som kan köras på gas
Följande fördelar Biogas Vs andra bränslen har kommit fram via media och diverse forskningsrapporter.Sven wrote:Mycket intressant läsning! Och läser man lite mer, så visar det sig att biogasen är det överlägset billigaste sättet att minska växthuseffekten. Räknat i åtgärdskostnad i kr/kg CO2 så är den lägst för att bygga nya biogastankstationer, endast 0,2 kr/kg CO2.
..................................
Nu finns det svart på vitt att satsning på biogas som fordonsbränsle verkligen är ekonomiskt och miljömässigt lönsamt. Alla belackare som hävdat att det kräver så stora investeringar har därmed inte längre något att komma med (några av dessa belackare härjar f ö som s k debattörer på etanol.nu).
Detta är ett mycket viktigt och hittills ganska förbisett argument. Från relativt "rena substrat", t ex gödsel, ger rötresten en miljöcertifierad biogödsel, som har högre kvävehalt än handelsgödsel men som fr a har ett kväve som är lättare för växterna att ta upp. Detta gör att övergödningen av våra vattendrag minskar markant. Idag skriver DN om att det skett en närmats explosionsartad ökning av döda hav i världen. Och värst utsatt av alla hav är "vårt Östersjön". http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=815863Göran wrote:
4. Rätt hanterad kan rötresten ersätta viss del av handels gödsel, detta minskar kväveläckage till hav och sjöar
Får man inte använda "riskavfall" ens om man hygieniserar rötresten?Biogasproducent wrote:Du skriver att "Problem med hantering av döda djurkroppar (efter sjukdom) och annat slakteriavfall löses enkelt och effektivt." Tyvärr stämmer inte detta självdöda djur och riskavfall från slakterier får inte läggas i biogasanläggningar. De förbränns i stället och bidrar med energi den vägen.
Och läser du i rapporten så ser du att kostnaden för etanol är 0 kr/Co2Sven wrote:Mycket intressant läsning! Och läser man lite mer, så visar det sig att biogasen är det överlägset billigaste sättet att minska växthuseffekten. Räknat i åtgärdskostnad i kr/kg CO2 så är den lägst för att bygga nya biogastankstationer, endast 0,2 kr/kg CO2.
Nu finns det svart på vitt att satsning på biogas som fordonsbränsle verkligen är ekonomiskt och miljömässigt lönsamt. Alla belackare som hävdat att det kräver så stora investeringar har därmed inte längre något att komma med (några av dessa belackare härjar f ö som s k debattörer på etanol.nu).
Och staten borde kunna höja bidragen till nya biogastankstationer betydligt, 0,05 kr/kg CO2 som styrmedel är inte mycket i jämförelse med t ex miljöbilspremien som kostar staten 19 kr/kg C02, dvs 380 ggr mer.
Men det var inte rapporten handlade om.Göran wrote:Det blir ju knappast någon reduktion heller, när man räknar på hela kedjan.anders wrote:Rapporten visar också på att stödet till biogasproduktion kostar 0,4 kr/co2, för etanol blir det noll då inget stöd ges.
Hade du läst hela rapporten skulle du sett att även etanol var med.anders wrote:Rapporten visar också på att stödet till biogasproduktion kostar 0,4 kr/co2, för etanol blir det noll då inget stöd ges.
Samtliga poster där biogas var med, förutom de där både biogas och etanol var medI rapporten stod wrote: Skattereduktion på etanol
En skattereduktion på etanol skulle bidra till att fler företag och privatpersoner väljer en
bil som går på etanol eller i större utsträckning väljer att tanka etanol istället för bensin.
Kostnaden för insatsen består i minskade skatteintäkter plus eventuella subventioner.
Åtgärdskostnad: 2,1 kr/kg CO2
rapporten wrote: 1 Vet vi var klimatinvesteringarna inom
transportsektorn gör mest nytta?
..............................................
Inom bilindustrin har satsningarna på att ta fram mer hållbara produkter varit speciellt
märkbara. Stora resurser har lagts på utveckling av drivlinan kopplat till alternativa
drivmedel samt utveckling och framtagning av produktionsenheter för alternativa
bränslen. Betydande investeringar har även gjorts för att ta fram inhemska produktionsenheter
för etanol och biogas.
En grundläggande kritik mot dessa investeringar har varit att trots att stora investeringar
gjorts, så har utfallet inte blivit så stort som man hoppats mätt i reduktion av koldioxidemissioner.
Personbilar i Sverige har under de senaste åren fått mer bränsleeffektiva
motorer, men den positiva utvecklingen motverkas av att fordonsparken blir att
tyngre, motorstarkare och består av fler fordon1. Till det hör att etanolsatsningen och
premieringen av miljöbilar inte lett till att bränsleeffektiviteten för miljöfordon har förbättrats.
Istället har en stor del av försäljningsargumenten för etanol som bränsle varit
ökad prestanda och högre effektuttag, vilket i grunden inte gynnat vare sig svensk exportindustris
framtida konkurrenskraft eller långsiktigt miljötänkande. För de produktionsenheter
som erhållit statlig finansiering märks ej heller någon konkret förändring.
Kostnaden för att ta fram bränslet har i många fall varit för höga kontra bensin och diesel
och kontra alternativ användning av råvaran, därför har många anläggningar lagts i
malpåse, alternativt ej nått full drift.
En fråga som växt fram i takt med den ökade fokuseringen på hållbara transporter och
miljö är huruvida de insatser som görs är effektiva ur ett kostnadsperspektiv. Med tanke
på de resurser som investeras inom området är det naturligt att ställa frågan vilka insatser
som ger störst effekt ifråga om kvantitativa resultat, såsom reducerad mängd koldioxidemissioner.
Samhällsnyttan och effektiviteten av varje investering är av särskild
vikt när samhällets resurser tas i anspråk, men även ur ett hållbarhetsperspektiv bör
största reduktion per krona vara i fokus.
Texten säger att om man gör en skattereduktion så blir det detta resultat, inte att det sker.Göran wrote:Hade du läst hela rapporten skulle du sett att även etanol var med.anders wrote:Rapporten visar också på att stödet till biogasproduktion kostar 0,4 kr/co2, för etanol blir det noll då inget stöd ges.
I rapporten stodI rapporten stod wrote: Skattereduktion på etanol
En skattereduktion på etanol skulle bidra till att fler företag och privatpersoner väljer en
bil som går på etanol eller i större utsträckning väljer att tanka etanol istället för bensin.
Kostnaden för insatsen består i minskade skatteintäkter plus eventuella subventioner.
Åtgärdskostnad: 2,1 kr/kg CO2
[/quote]Göran wrote:
Samtliga poster där biogas var med, förutom de där både biogas och etanol var med
Tankstationer biogas 0,05 Kr/kg CO2
Produktion alternativa bränslen 0,4 Kr/kg CO2
Infrastruktur alternativa bränslen 0,2 Kr/kg CO2
Alltså sammanlagt 0,65 Kr/kg CO2
Sedan tillkommer Miljö bilspremie på 19 Kr/kg CO2 och billigare förmånsvärde för miljöbilar Åtgärdskostnad: 6 kr/kg CO2.
Men eftersom det är oklart hur de skall fördelas på E85 och gas väljer jag att inte ta med det i siffrona ovan.
Jag är emot muskelstinna bilar som transportfordon, oavsett bränsle.Göran wrote: Till sist kommer rapportens frågeställning:
rapporten wrote: 1 Vet vi var klimatinvesteringarna inom
transportsektorn gör mest nytta?
..............................................
Inom bilindustrin har satsningarna på att ta fram mer hållbara produkter varit speciellt
märkbara. Stora resurser har lagts på utveckling av drivlinan kopplat till alternativa
drivmedel samt utveckling och framtagning av produktionsenheter för alternativa
bränslen. Betydande investeringar har även gjorts för att ta fram inhemska produktionsenheter
för etanol och biogas.
En grundläggande kritik mot dessa investeringar har varit att trots att stora investeringar
gjorts, så har utfallet inte blivit så stort som man hoppats mätt i reduktion av koldioxidemissioner.
Personbilar i Sverige har under de senaste åren fått mer bränsleeffektiva
motorer, men den positiva utvecklingen motverkas av att fordonsparken blir att
tyngre, motorstarkare och består av fler fordon1. Till det hör att etanolsatsningen och
premieringen av miljöbilar inte lett till att bränsleeffektiviteten för miljöfordon har förbättrats.
Istället har en stor del av försäljningsargumenten för etanol som bränsle varit
ökad prestanda och högre effektuttag, vilket i grunden inte gynnat vare sig svensk exportindustris
framtida konkurrenskraft eller långsiktigt miljötänkande. För de produktionsenheter
som erhållit statlig finansiering märks ej heller någon konkret förändring.
Kostnaden för att ta fram bränslet har i många fall varit för höga kontra bensin och diesel
och kontra alternativ användning av råvaran, därför har många anläggningar lagts i
malpåse, alternativt ej nått full drift.
En fråga som växt fram i takt med den ökade fokuseringen på hållbara transporter och
miljö är huruvida de insatser som görs är effektiva ur ett kostnadsperspektiv. Med tanke
på de resurser som investeras inom området är det naturligt att ställa frågan vilka insatser
som ger störst effekt ifråga om kvantitativa resultat, såsom reducerad mängd koldioxidemissioner.
Samhällsnyttan och effektiviteten av varje investering är av särskild
vikt när samhällets resurser tas i anspråk, men även ur ett hållbarhetsperspektiv bör
största reduktion per krona vara i fokus.
Det var inte det vi diskuterde utan om E85 hade kostnader för klimatkompensering, viket det framgår ovan att de har nämligen 2,1 Kr/kg CO2 enligt rapporten i minskade intäkter för staten.anders wrote:Göran wrote:I rapporten stod wrote: Skattereduktion på etanol
En skattereduktion på etanol skulle bidra till att fler företag och privatpersoner väljer en
bil som går på etanol eller i större utsträckning väljer att tanka etanol istället för bensin.
Kostnaden för insatsen består i minskade skatteintäkter plus eventuella subventioner.
Åtgärdskostnad: 2,1 kr/kg CO2
Texten säger att om man gör en skattereduktion så blir det detta resultat, inte att det sker.
Göran wrote:
Samtliga poster där biogas var med, förutom de där både biogas och etanol var med
Tankstationer biogas 0,05 Kr/kg CO2
Produktion alternativa bränslen 0,4 Kr/kg CO2
Infrastruktur alternativa bränslen 0,2 Kr/kg CO2
Alltså sammanlagt 0,65 Kr/kg CO2
Sedan tillkommer Miljö bilspremie på 19 Kr/kg CO2 och billigare förmånsvärde för miljöbilar Åtgärdskostnad: 6 kr/kg CO2.
Men eftersom det är oklart hur de skall fördelas på E85 och gas väljer jag att inte ta med det i siffrona ovan.
Jag vet också de här siffrorna men eftersom det säljs mycket fler E85 bilar än gas bilar och de har olika stor reduktion av växthusgaser speciellt när man ser på hela kedjan. Jag ansåg med andra ord inte att det var mödan värt att lägga ned tid för att försöka skilja kostnaden för resp. bränsle åt.Anders wrote: Som tjänstebilsförare har man 40 % lägre förmånsvärde när man kör en gasbil medans en etanolbil har bara 20%. Premien är samma.
Göran wrote: Till sist kommer rapportens frågeställning:
rapporten wrote: 1 Vet vi var klimatinvesteringarna inom
transportsektorn gör mest nytta?
..............................................
Inom bilindustrin har satsningarna på att ta fram mer hållbara produkter varit speciellt
märkbara. Stora resurser har lagts på utveckling av drivlinan kopplat till alternativa
drivmedel samt utveckling och framtagning av produktionsenheter för alternativa
bränslen. Betydande investeringar har även gjorts för att ta fram inhemska produktionsenheter
för etanol och biogas.
En grundläggande kritik mot dessa investeringar har varit att trots att stora investeringar
gjorts, så har utfallet inte blivit så stort som man hoppats mätt i reduktion av koldioxidemissioner.
Personbilar i Sverige har under de senaste åren fått mer bränsleeffektiva
motorer, men den positiva utvecklingen motverkas av att fordonsparken blir att
tyngre, motorstarkare och består av fler fordon1. Till det hör att etanolsatsningen och
premieringen av miljöbilar inte lett till att bränsleeffektiviteten för miljöfordon har förbättrats.
Istället har en stor del av försäljningsargumenten för etanol som bränsle varit
ökad prestanda och högre effektuttag, vilket i grunden inte gynnat vare sig svensk exportindustris
framtida konkurrenskraft eller långsiktigt miljötänkande. För de produktionsenheter
som erhållit statlig finansiering märks ej heller någon konkret förändring.
Kostnaden för att ta fram bränslet har i många fall varit för höga kontra bensin och diesel
och kontra alternativ användning av råvaran, därför har många anläggningar lagts i
malpåse, alternativt ej nått full drift.
En fråga som växt fram i takt med den ökade fokuseringen på hållbara transporter och
miljö är huruvida de insatser som görs är effektiva ur ett kostnadsperspektiv. Med tanke
på de resurser som investeras inom området är det naturligt att ställa frågan vilka insatser
som ger störst effekt ifråga om kvantitativa resultat, såsom reducerad mängd koldioxidemissioner.
Samhällsnyttan och effektiviteten av varje investering är av särskild
vikt när samhällets resurser tas i anspråk, men även ur ett hållbarhetsperspektiv bör
största reduktion per krona vara i fokus.
Jag vet inte om du missuppfattade sista citatet, jag tog med det för att visa frågeställningen som fanns när rapporten gjordes.Anders wrote: Jag är emot muskelstinna bilar som transportfordon, oavsett bränsle.
Men man får komma ihåg mot vilka bilarna har riktat sig emot, tjänstebilar i första hand. Stora, tunga och muskelstinna tjänstebilar har gynnats i tjänstebilsförmånen, historiskt sett.
Ovanstående siffror var bara hämtade ifrån rapporten för att visa att statens kostnader för Etanol räknat i Kr /Kg CO2 inte var noll som du påstod i ett tidigare inlägg.Anders wrote: Och läser du i rapporten så ser du att kostnaden för etanol är 0 kr/Co2
Och hur ser man det då, undrar kanske ni. Jo för att i rapporten tas det med bara sådana kostnader somm staten har haft för bidrag/egna kostnader. Och eftersom staten inte ger bidrag fär etanolpumpar så blir kostnaden också noll.
Jag hävdar fortfarande att en tänkt kostnad för något som inte sker, inte kan inte belasta etanolen.Ovanstående siffror var bara hämtade ifrån rapporten för att visa att statens kostnader för Etanol räknat i Kr /Kg CO2 inte var noll som du påstod i ett tidigare inlägg.
Utan staten har haft direkta kostnader för miljöbilsrabbaten.
Indirekta kostnader via sänkta skatteinkomster, beroende på reducering av förmånsvärdet och Skattesatsen på bränslet E85.
Om skattereduktionen utfördes så skulle det kosta så mycket, men det gör det inte, för att skattereduktionen görs inte på etanol.Skattereduktion på etanol
En skattereduktion på etanol skulle bidra till att fler företag och privatpersoner väljer en
bil som går på etanol eller i större utsträckning väljer att tanka etanol istället för bensin.
Kostnaden för insatsen består i minskade skatteintäkter plus eventuella subventioner.
Åtgärdskostnad: 2,1 kr/kg CO2
Rapporten visar också på att stödet till biogasproduktion kostar 0,4 kr/co2, för etanol blir det noll då inget stöd ges.
Naturligtvis har etanolen samma kostnader(co2 kostnad) som andra miljöbränslen har, som erhåller lika samma stöd.Och eftersom staten inte ger bidrag fär etanolpumpar så blir kostnaden också noll.
Skulle skall ovan utläsas som syftet med skattereduktionen, detta eftersom hela rapporten avhandlade olika typer av åtgärder som hade genomförts dvs. man kan se den som kontroll av kostnadseffektivitet, av genomförda åtgärder. Allt i enlighet med rapportens syfte.anders wrote:Svar till Göran:
Jag hävdar fortfarande att en tänkt kostnad för något som inte sker, inte kan inte belasta etanolen.Om skattereduktionen utfördes så skulle det kosta så mycket, men det gör det inte, för att skattereduktionen görs inte på etanol.Skattereduktion på etanol
En skattereduktion på etanol skulle bidra till att fler företag och privatpersoner väljer en
bil som går på etanol eller i större utsträckning väljer att tanka etanol istället för bensin.
Kostnaden för insatsen består i minskade skatteintäkter plus eventuella subventioner.
Åtgärdskostnad: 2,1 kr/kg CO2
Länk till RiksdagenRiksdagen wrote:I budgetpropositionen för 2004 beslutade regeringen att utvidga skattestrategin för alternativa drivmedel till att omfatta befrielse från både koldioxidskatt och energiskatt för koldioxidneutrala drivmedel inom ramen för ett program som är avsett att sträcka sig över en femårsperiod. Biobaserad etanol är ett sådant bränsle som omfattas av den fastställda definitionen och därmed får del av skattebefrielsen. Bestämmelser om skattebefrielsen har som mål att föras in i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Syntetisk etanol beskattas som normal bensin eller diesel, beroende på vilket bränsle den ersätter.
För att börja bakifrån, Brrr nej det är biologisk framställd etanol i min bil.Följande stod att läsa på Sveriges Riksdags hemsida:
Riksdagen skrev:
I budgetpropositionen för 2004 beslutade regeringen att utvidga skattestrategin för alternativa drivmedel till att omfatta befrielse från både koldioxidskatt och energiskatt för koldioxidneutrala drivmedel inom ramen för ett program som är avsett att sträcka sig över en femårsperiod. Biobaserad etanol är ett sådant bränsle som omfattas av den fastställda definitionen och därmed får del av skattebefrielsen. Bestämmelser om skattebefrielsen har som mål att föras in i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Syntetisk etanol beskattas som normal bensin eller diesel, beroende på vilket bränsle den ersätter.
Länk till Riksdagen
Som jag tolkar detta är Etanol skattebefriat från både energiskatt och koldioxidskatt således är ovan angivna 2,1 Kr/Kg CO2 en verklig kostnad.
För det är väl inte Syntetisk Etanol du kör omkring med? i så fall faller din argumentation i vår andra debatt.
Detta omfatter även t.e.x biogas och varför nämns den inte då, eller ska man tolka att biogas inte är koldioxneutraltalternativa drivmedel till att omfatta befrielse från både koldioxidskatt och energiskatt för koldioxidneutrala drivmedel
Inte för att jag vill späda på debatten om konspiration mot etanol men man funderar lätt i sådana tankar då.NTSedan maj i år finansieras projektet av Klimp-pengar från Naturvårdsverket.
Totalt har Biogas Brålanda fått 15 miljoner kronor. Det är ungefär en tredjedel av vad det kostar att bygga ledningar och annan infrastruktur från gårdarna till uppgraderingen.
