http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1064&a=741340
Jag tycker det är väldigt intressant - men det har förbryllat mig att de bara pratar om att tillverka metanol och DME.
Från syntesgasen som produceras av förgasning så verkar det rakaste steget vara att ta fram biometan, men fördelaktig verkningsgrad. Det är detta som kommer att ske i Göteborgs Energis satsning på förgasning av grot.
Trots detta så talas det aldrig om biometanproduktion i Piteåfabriken. Samma sak hittar man i Volvos stora sammanställning av biobränslen, som kryllar av fotnötter om att biometanproduktion från svartlut inte tagits med i bedömningen av biogas.
Jag ägnade alldeles för mycket tid idag att plottra ner ett brev till olika person för att få någon klarhet i den här frågan, när jag plötsligt snubblade över svaret hos gasforeningen.se (SGC). För att inte tiden skulle vara helt bortkastat tänke jag i alla fall klippa in det aktuella citatet här:
Jag antar att andra faktorer också spelar in, som att de inte har något gasnät där uppe i Norrrland.Inom kemisk pappersmassaindustri finns det en potential om ytterligare ca 20 TWh/år
gas från svartlutsförgasning. På Energitekniskt centrum (ETC) i Piteå har nyligen en
pilotanläggning för svartlutsförgasning uppförts. Metaninnehållet i syntesgasen är
dock lågt, ca 1,5 volymprocent beroende på hög processtemperatur och att innehållet
av alkali i svartluten har en katalyserande effekt som undertrycker metanbildningen.
Fördelarna med att göra biometan från svartlut är därför inte så uppenbara som i de
fall där syntesgasen har ett högt metaninnehåll.