Ja, det sa ju inte så mycket. Enheten m3 för gas är fullkomligt meningslös om man inte vet vilket tryck och vilken temperatur som använts för att mäta upp volymen ifråga. Därför har man normalkubikmeter, vilket är en m3 under bestämt tryck och temperatur. Med andra ord är det en väldigt godtycklig enhet om man inte har en ordentlig standard. Själv fattar jag inte varför man tvunget ska använda den överhuvudtaget. Pratar man om massa så pratar man alltid om samma mängd av gasen, oavsett tryck, temperatur, kärl, eller till och med form.
I det dokument som cpalm grävde fram står att siffran ifråga är medelvärdet av densiteten för referensbränslena G20 och G23 vid temperaturen 15 °C. Trycket står det dessvärre inget om, och vad gaserna G20 och G23 egentligen är står inte heller, så det känns faktiskt lite meningslöst.
Här hittar jag lite mer info om referensgaserna:
http://www.unece.org/trans/doc/1998/wp2 ... 98-11e.pdf
G20 är alltså ren metan, medan G23 92,5% metan och resten kväve. G20 är mer energirik. Det är möjligt, till och med sannolikt skulle jag säga, att G20 kan motsvara vår naturgas, medan G23 är mer likt biogasen. Det stämmer förresten med vad cpalm fann - en 50/50-blandning av dessa ska ge 96,25% metangas.
Tittar man här:
http://www.lundsenergi.se/Privat/Fordon ... fordonsgas
Så räknar de med en normalkubikmeter baserad på 25 °C och ett tryck på 1 bar.
Här däremot:
http://www.skelleftea.se/default.aspx?id=21293
Så är det 0 °C och 1,01 bar som gäller.
För att återgå till referensgaserna så borde man kunna räkna baklänges vilket tryck de har använt. Om lite av det nedan är bekant så är det för att det är copy-paste från en tidigare post på detta forum då jag försökt mig på att räkna var alla konstiga siffror kommer från.
Metangas har en molmassa på 16,042 g/mol. Kvävgas har en molmassa på 28,013 g/mol. Därför ska G20 ha en molmassa på 16,042 g/mol och G23 på 16,940 g/mol. Ett medelvärde blir 16,491 g/mol.
Allmänna gaslagen ger att:
pV = nRT => n/V = p/RT
Eftersom n/V är i mol/m3 kan vi förlänga med molmassan och får uttrycket:
d = Mp/RT
där
d = densitet i g/m3
M = molmassan
p = tryck
R = universella gaskonstanten (8,3145 J/(K*mol)
T = temperatur (i Kelvin)
Då vi har densiteten men vill finna trycket kan vi ställa upp:
p = dRT/M
Nu är varken metangas eller kväve ideala gaser, men det borde vara close enough vid de här temperaturerna.
Så, för en blandning av 50/50 G20 och G23 med den data vi har tillgänglig (eftersom sambandet mellan densitet och molmassa är linjärt kan vi använda medelvärdet och få samma siffror):
p = (654 g/m3 * 8,3145 J/(K*mol) * 288,15 K) / (16,491 g/mol)
Det ger oss trycket 95,0 kPa vilket är 0,950 bar. Inte helt orimligt, men det stämmer inte med någon annan definition av normalkubikmetern för fordonsgas som jag snubblat över.
Slutsats: Jag ger tamejfan upp. Vet man för det första inte sammansättningen på gasen det gäller så blir alla beräkningar bara approximationer. Eftersom gasen vi tankar kan variera från dag till dag blir det omöjligt att egentligen relatera angivna förbrukningssiffror till verkliga med någon större säkerhet. Man får hoppas att referensgaserna är tillräckligt lika verkligheten i genomsnitt. Men när man inte heller verkar ha någon ordentlig definition av vad som ska utgöra en normalkubikmeter blir det mer än omöjligt att använda det måttet överhuvudtaget.
För att knyta an till vad den här tråden handlade om från början: om det nu är så att olika leverantörer använder olika definitioner av en normalkubikmeter så är det bara ytterligare ett argument för att det måttet är helt meningslöst, och att det enda vi kan titta på är jämförpriset (eftersom kr/energimängd fortfarande är ett relevant mått oavsett definition på Nm3).
(Återigen gör jag sånt här tidigt på morgonen, så slå mig på fingrarna om beräkningarna är tokfel.)
EDIT: Hittade en förväxling mellan G20 och G23 i texten som jag korrigerade.
fast på den stora skylten står 10.20, de räknar alltså vad bensinen kostar med det priset 
. 
Vilken bil är det du har?
