Sjöpungar
Sjöpungar
Enligt en artikel i Gåsöguiden 2011 (http://gaso.nu/) kolla i fliken "Gåsöguiden" så har någon fått en idé om att istället för att rena utsläpp med musslor nu använda sjöpungar och från detta göra både gödsel och biogas. Vad jag förstod av artikeln så skulle just biogasproduktionen vara den ekonomiskt bärande delen i det hela. Lite intressant tyckte jag.
Re: Sjöpungar
Lyckades kopiera texten nu. Lite bättre uppkoppling.
Framtidens
utsläpp kan renas
av sjöpungar
Fredrik Norén har doktorerat på plankton vid Sven Lovén Marint Centrum (före
detta Kristinebergs Marina forskningsstation) i Fiskebäckskil. Han insåg att det
finns något som tar upp väl så mycket fosfor och kväve ur vattnet som musslor,
som växer snabbare och som dessutom kan bli till biogas: sjöpungar.
Lysekils kommun har nappat på idén och
har fått pengar från Naturvårdsverket för att
testa hur odling och skördning av sjöpungar
påverkar den omgivande miljön.
– Det finns flera fördelar med sjöpungar.
Dels tar de upp mindre partiklar än musslor,
till exempel bakterier, och dels kan de
– eftersom de inte är ett livsmedel – odlas
även där det finns gifter i havet. Men framför
allt kan de rötas och bli till biobränsle till
bilar och bussar, berättar Fredrik Norén.
Testar rötningsprocessen
Under våren 2011 har Fredrik Norén jobbat
med att testa hur rötningen fungerar i större
skala. Hans företag samlar in sjöpungar från
misslyckade musselodlingar – där sjöpungarna
konkurrerat ut musslorna, något som
kan ske om man missar en aning i tidpunkten
för starten av odlingen. Sedan rötas
sjöpungarna i en rötningsanläggning som
ägs av ett energibolag, till exempel Uddevalla
energi.
Under den stinkande rötningsprocessen
delas sjöpungsmassan upp i rötslam
och gaser – koldioxid och metangas. Det
är metangasen som kan användas somdrivmedel. Rötslammet är rikt på kväve och
fosfor som kan användas som gödning på
åkrar. Marin biomassa blir till ett väldigt rent
rötslam, vilket gör att det är tillåtet även för
Kravodling.
Ett miljövänligt kretslopp
– Det fina är att kväve och fosfor flyttas från
havet – där de bidrar till övergödning – till
åkrarna där de bidrar till att det växer bättre.
Det blir ett kretslopp som är i högsta grad
miljövänligt. Men det är i biogasen som den
ekonomiska förtjänsten ligger, säger Fredrik
Norén.
Han är från Lysekil och ser sitt företag
även som ett sätt att kunna bo kvar där:
– Det gäller att hitta nya möjligheter här
i kustbandet, det är en förutsättning för att
bygden ska leva.
Kanske blir Lysekil en av de första
kommunerna i landet att rena sina utsläpp
med hjälp av sjöpungar – som sedan blir
till fordonsgas och gödsel. Planen är enligt
Lysekils miljöchef Per Olsson att komma
igång redan nu i sommar.
text: Ingrid Sundqvist
foto : Fredrik norén
Framtidens
utsläpp kan renas
av sjöpungar
Fredrik Norén har doktorerat på plankton vid Sven Lovén Marint Centrum (före
detta Kristinebergs Marina forskningsstation) i Fiskebäckskil. Han insåg att det
finns något som tar upp väl så mycket fosfor och kväve ur vattnet som musslor,
som växer snabbare och som dessutom kan bli till biogas: sjöpungar.
Lysekils kommun har nappat på idén och
har fått pengar från Naturvårdsverket för att
testa hur odling och skördning av sjöpungar
påverkar den omgivande miljön.
– Det finns flera fördelar med sjöpungar.
Dels tar de upp mindre partiklar än musslor,
till exempel bakterier, och dels kan de
– eftersom de inte är ett livsmedel – odlas
även där det finns gifter i havet. Men framför
allt kan de rötas och bli till biobränsle till
bilar och bussar, berättar Fredrik Norén.
Testar rötningsprocessen
Under våren 2011 har Fredrik Norén jobbat
med att testa hur rötningen fungerar i större
skala. Hans företag samlar in sjöpungar från
misslyckade musselodlingar – där sjöpungarna
konkurrerat ut musslorna, något som
kan ske om man missar en aning i tidpunkten
för starten av odlingen. Sedan rötas
sjöpungarna i en rötningsanläggning som
ägs av ett energibolag, till exempel Uddevalla
energi.
Under den stinkande rötningsprocessen
delas sjöpungsmassan upp i rötslam
och gaser – koldioxid och metangas. Det
är metangasen som kan användas somdrivmedel. Rötslammet är rikt på kväve och
fosfor som kan användas som gödning på
åkrar. Marin biomassa blir till ett väldigt rent
rötslam, vilket gör att det är tillåtet även för
Kravodling.
Ett miljövänligt kretslopp
– Det fina är att kväve och fosfor flyttas från
havet – där de bidrar till övergödning – till
åkrarna där de bidrar till att det växer bättre.
Det blir ett kretslopp som är i högsta grad
miljövänligt. Men det är i biogasen som den
ekonomiska förtjänsten ligger, säger Fredrik
Norén.
Han är från Lysekil och ser sitt företag
även som ett sätt att kunna bo kvar där:
– Det gäller att hitta nya möjligheter här
i kustbandet, det är en förutsättning för att
bygden ska leva.
Kanske blir Lysekil en av de första
kommunerna i landet att rena sina utsläpp
med hjälp av sjöpungar – som sedan blir
till fordonsgas och gödsel. Planen är enligt
Lysekils miljöchef Per Olsson att komma
igång redan nu i sommar.
text: Ingrid Sundqvist
foto : Fredrik norén