På vårkanten finns inte så mycket restprodukter kvar hos Findus.
Svaret på problemet är lagring i stora plastkorvar så att energin i produkterna inte försvinner, så kallad ensilering. Till sin hjälp har Söderåsens biogas experter från Statens lantbruks universitet (SLU) och Lunds tekniska högskola.
Produkterna blir biogas och biogödsel. Gasen försvinner från anläggningen i form av energi och gödseln kan gå tillbaka till odlingarna. I det närmaste ett perfekt kretslopp.
— Ser man det från ett samhällsperspektiv är det viktigt att ta restavfallen först. Tio procent av avfall i dag tas omhand och blir biogas. Hade man tagit omhand allt hade vi fått energi i storleksordningen fyra kärnkraftverk, säger Lovisa Björnsson, docent i bioteknik vid Lunds tekniska högskola som ansvarar för provtagningen.
Det finns en pågående debatt om hur vettigt det egentligen är att producera grödor för att göra energi istället för att driva jordbruk med inriktning på livsmedel. Från SLU:s håll är man av annan åsikt.
— Den frågan dyker upp då och då. Det försvinner mer odlingsbar mark på infrastrukturprojekt i Sverige än vad vi odlar energi på. Den marken kommer aldrig tillbaka till odling, säger Fredrik Hallefält från SLU.
Att grödor går till energi är inte heller en nyhet. Kollektivtrafiken utomlands drevs med svensk havre för längesedan.
— För hundra år sedan hade vi mycket större energiproduktion på åkern än vad vi har i dag. Det var bara det att då exporterade vi havre till Londons hästar istället.
