Stockholm Vatten tar nu bort avgiften för avfallskvarnar och tillåter dem i hela Stockholm. Därmed kan biogasproduktionen öka. Matavfall är inte någon stor artikel för biogasproduktion, men många bäckar små. En avfallskvarn kostar ca 5 000 kr. Stockholm borde dock göra som t ex Sundsvall, erbjuda ett bidrag för de som installerar en avfallskvarn, förslagsvis på 2 000 kr.
Om detta står att läsa i DN del 1, dock bara i pappersversionen.
Fritt fram installera avfallskvarn i Stockholm
Fritt fram installera avfallskvarn i Stockholm
Opel Zafira CNG -08
Men det förutsätter samtidigt att reningsverken tar allt slam till rötning - är det så idag att samtliga Stockholms stora reningsverk rötar sitt slam? Rötar dom i så fall allt eller bara delar?
Jag har försökt luska ut samma sak för Göteborg som bara har ett riktigt stort reningsverk vilket renar avloppet för ett antal orter Göteborg, Kungälv, Mölndal, Partille, Lerum osv. Frågan är desamma där - rötas allt slam? 20%? 40-60-80%?
Med rötning menar jag här rötning i rötkammare där metangasen tas tillvara och helst uppgraderas i ett senare steg.
Jag har försökt luska ut samma sak för Göteborg som bara har ett riktigt stort reningsverk vilket renar avloppet för ett antal orter Göteborg, Kungälv, Mölndal, Partille, Lerum osv. Frågan är desamma där - rötas allt slam? 20%? 40-60-80%?
Med rötning menar jag här rötning i rötkammare där metangasen tas tillvara och helst uppgraderas i ett senare steg.
VW Golf Variant Bi-Fuel
Volvo S60 Bi-Fuel
Volvo S60 Bi-Fuel
-
Biogasproducent
- Posts: 50
- Joined: 2008-07-09, 12:46
Det finns även nackdelar med avfallskvarnar. Den största är troligen att det blir mer slam.
Mer slam ger mer biogas men samtidigt blir det mer rötslam att ta hand om. Det finns en rötslamsbojkott från livsmedelsproducenterna som gör att det är mycket svårt att bli av med slammet. Visserligen verkar det som om det skulle lättas på detta om man certifierar sitt slam men har man varit med några år så är man lite luttrad när det gäller detta. Myndigheterna har dessutom förbjudet all deponi av biologiskt material som slam är. Lite av moment 22 alltså. Vi får dock hoppas att det blir mest positivt.
Mer slam ger mer biogas men samtidigt blir det mer rötslam att ta hand om. Det finns en rötslamsbojkott från livsmedelsproducenterna som gör att det är mycket svårt att bli av med slammet. Visserligen verkar det som om det skulle lättas på detta om man certifierar sitt slam men har man varit med några år så är man lite luttrad när det gäller detta. Myndigheterna har dessutom förbjudet all deponi av biologiskt material som slam är. Lite av moment 22 alltså. Vi får dock hoppas att det blir mest positivt.
Har idag frått svar från Stockholm Vatten.Jonas wrote:Men det förutsätter samtidigt att reningsverken tar allt slam till rötning - är det så idag att samtliga Stockholms stora reningsverk rötar sitt slam? Rötar dom i så fall allt eller bara delar?
"Stockholm Vattens båda reningsverk kan röta matavfallet så att det bildas biogas.
Om man tittar ut i Sverige så finns det små reningsverk som inte har rötning. I de fallen så transporteras slammet ofta till ett centralt större verk där det tas om hand.
Med vänliga hälsningar
Mikael Lind
Enhetschef drift Henriksdals reningsverk"
Opel Zafira CNG -08
-
Avfallskvarn Cyklon
- Posts: 2
- Joined: 2008-12-08, 10:18
Bättre miljö - fetare plånbok
http://www.cyklonavfallskvarn.se/
Den stora miljövinsten ligger i att avfallet transporteras i avloppsnätet på samma sätt som toalettavfall och diskvatten. Transporten sker dygnet om utan avgaser och buller.
http://webbtv.st.nu/broadcast/view/id/12579
Matavfall är "relativt" giftfritt. Det är ett faktum att rötslammet i reningsverket tillförs därför bara gifter och tungmetaller som kunnat konsumeras.
Matavfall kommer huvudsakligen från växtriket. Biogasförbränning ökar därför inte växthuseffekten. Gasen är giftfri. Det bildas inga tungmetaller eller sot när det förbränns.
Med avfallskvarnar och rötning uppstår inte utsläpp av metangas. Den tillvaratas i reningsverket. Vid kompostering däremot går gasen upp i luften.
http://www.wastemissionimpossible.org.u ... ckForm.pdf
I hyreshus minskar behovet av kärlplats för vått avfall och rengöring. Den sura lukten försvinner dessutom. Det har ju ett värde: Även om man inte kan sätta pengar på det
Bättre miljö
Matavfall är rikt på kol och sätter fart på rötningsprocessen
Biogasen används i reningsverkens egna gasmotorer eller som bränsle i biogas / naturgasdrivna fordon
Besparing i kärlkostnad, ca 22 kr/hushåll, år
Mindre investeringsbehov i bilar för insamling
Mindre personalbehov
"Sop-poliser" behövs inte för matavfall. Ingen slänger matavfall i fel påse eller någon påse alls. Det är så mycket enklare att riva det i kvarnen.
Reningsmetoden är i huvudsak biologisk då föroreningar i detta vatten är lätt nedbrytbara.
På gång:
Mål- öka återvinningen av matavfall
Regeringen har satt upp ett riksmål att senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom antingen kompostering (syrerik nedbrytning av organiskt material) eller rötning (syrefattig nedbrytning av organiskt material). I Sundsvalls kommun återvinns endast 8 % av matavfallet genom dessa metoder, resten eldas upp i Korstaverket. Vid förbränning i Korstaverket bildas energi som kan tillvaratas, men näringsämnena i matavfallet går förlorade. Genom avfallsplanen som börjar gälla år 2008 kommer Reko Sundsvall att prioritera en ökning av kompostering och rötning och därigenom öka återvinningen av matavfallets näringsämnen. På sikt kan det innebära att de hushåll som vill får en extra soptunna enbart för matavfall. Matavfallet samlas sedan in för återvinning. Så gör man gör i flera andra kommuner, där matavfallet bland annat kan bli miljövänligt fordonsbränsle. Tills vidare kan du kompostera ditt matavfall hemma på gården eller från och med 2008 börja använda avfallskvarn.
Avfallskvarn
För att minska tranporter och öka återvinningen av matavfall kommer Reko Sundsvall från och med år 2008 erbjuda hushåll i Sundsvalls kommun att använda avfallskvarn. Kvarnen kostar cirka 3000 kronor och monteras under din befintliga diskho. Potatisskal, gamla ostkanter och övrigt matavfall placeras i kvarnen och mals ned till millimeterstora bitar som transporteras ut på avloppsledningsnätet till ett reningsverk. På reningsverket rötas ditt matavfall och blir fjärrvärme och anläggningsjord. Alla ledningsnät klarar inte av att transportera matavfall. Därför är det viktigt att du skickar in en anmälan till Reko Sundsvall för att få ett godkännande innan du installerar en avfallskvarn. Blanketter kommer att finnas tillgängliga på hemsidan lagom till årsskiftet 2007/2008.
http://archive.corren.se/archive/2007/2 ... rhbvm7.xml
Den stora miljövinsten ligger i att avfallet transporteras i avloppsnätet på samma sätt som toalettavfall och diskvatten. Transporten sker dygnet om utan avgaser och buller.
http://webbtv.st.nu/broadcast/view/id/12579
Matavfall är "relativt" giftfritt. Det är ett faktum att rötslammet i reningsverket tillförs därför bara gifter och tungmetaller som kunnat konsumeras.
Matavfall kommer huvudsakligen från växtriket. Biogasförbränning ökar därför inte växthuseffekten. Gasen är giftfri. Det bildas inga tungmetaller eller sot när det förbränns.
Med avfallskvarnar och rötning uppstår inte utsläpp av metangas. Den tillvaratas i reningsverket. Vid kompostering däremot går gasen upp i luften.
http://www.wastemissionimpossible.org.u ... ckForm.pdf
I hyreshus minskar behovet av kärlplats för vått avfall och rengöring. Den sura lukten försvinner dessutom. Det har ju ett värde: Även om man inte kan sätta pengar på det
Bättre miljö
Matavfall är rikt på kol och sätter fart på rötningsprocessen
Biogasen används i reningsverkens egna gasmotorer eller som bränsle i biogas / naturgasdrivna fordon
Besparing i kärlkostnad, ca 22 kr/hushåll, år
Mindre investeringsbehov i bilar för insamling
Mindre personalbehov
"Sop-poliser" behövs inte för matavfall. Ingen slänger matavfall i fel påse eller någon påse alls. Det är så mycket enklare att riva det i kvarnen.
Reningsmetoden är i huvudsak biologisk då föroreningar i detta vatten är lätt nedbrytbara.
På gång:
Mål- öka återvinningen av matavfall
Regeringen har satt upp ett riksmål att senast år 2010 ska minst 35 % av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom antingen kompostering (syrerik nedbrytning av organiskt material) eller rötning (syrefattig nedbrytning av organiskt material). I Sundsvalls kommun återvinns endast 8 % av matavfallet genom dessa metoder, resten eldas upp i Korstaverket. Vid förbränning i Korstaverket bildas energi som kan tillvaratas, men näringsämnena i matavfallet går förlorade. Genom avfallsplanen som börjar gälla år 2008 kommer Reko Sundsvall att prioritera en ökning av kompostering och rötning och därigenom öka återvinningen av matavfallets näringsämnen. På sikt kan det innebära att de hushåll som vill får en extra soptunna enbart för matavfall. Matavfallet samlas sedan in för återvinning. Så gör man gör i flera andra kommuner, där matavfallet bland annat kan bli miljövänligt fordonsbränsle. Tills vidare kan du kompostera ditt matavfall hemma på gården eller från och med 2008 börja använda avfallskvarn.
Avfallskvarn
För att minska tranporter och öka återvinningen av matavfall kommer Reko Sundsvall från och med år 2008 erbjuda hushåll i Sundsvalls kommun att använda avfallskvarn. Kvarnen kostar cirka 3000 kronor och monteras under din befintliga diskho. Potatisskal, gamla ostkanter och övrigt matavfall placeras i kvarnen och mals ned till millimeterstora bitar som transporteras ut på avloppsledningsnätet till ett reningsverk. På reningsverket rötas ditt matavfall och blir fjärrvärme och anläggningsjord. Alla ledningsnät klarar inte av att transportera matavfall. Därför är det viktigt att du skickar in en anmälan till Reko Sundsvall för att få ett godkännande innan du installerar en avfallskvarn. Blanketter kommer att finnas tillgängliga på hemsidan lagom till årsskiftet 2007/2008.
http://archive.corren.se/archive/2007/2 ... rhbvm7.xml