Här samlar vi vanliga frågor och dess svar som vi får i forumet. Den här sidan kan också ses som en introduktion till fordonsgas och dess användning i ett personfordon.

Allmänt om fordonsgas
Vad är fordonsgas, biogas och naturgas?
Varför ska vi använda fordonsgas?
Hur påverkas klimatutsläppen med en gasbil?
Hur påverkas utsläppen av hälsovådliga ämnen?
Vad är hytan?
Vad gör hytan intressant?

Att äga ett gasfordon

Varför äga ett gasfordon?
Hur tankar jag min gasbil?
Hur mäts gasmängden?
Vad är relationen till bensin?
Hur skiljer sig en gasbil från en bensinbil?
Hur lång räckvidd får jag på en gastank?
Vilka förmåner får jag med en gasbil?
Kända problem med gasbilar?
Hur bra klarar jag mig på gas i Sverige?
Hur bra klarar jag mig på gas ute i Europa? Koordinater för min GPS-navigator?
Varför ska jag inte köpa en gasbil?

Fordonsgas är ett samlingsnamn för metangas av olika ursprung som är avsett för fordon.
Metangas kan utvinnas på liknande sätt som olja. Den gasen har ett fossilt ursprung och kallas naturgas. Naturgasen innehåller utöver metan även, först och främst, propan och butan.
Metan kan utvinnas genom rötning av biologiskt material, allt från hushållssopor till vete. Denna gas kallas biogas.
Biogas kan även utvinnas genom förgasning av exempelvis skog. Biogas är den gas som växer mest i användning, och lite drygt hälften av den gas som förbrukas i Sveriga är biogas (när detta skrivs).

• Biogasen är ett sätt att bryta vårt beroende av fossibla bränslen, samtidigt som vi tar hand om vårt avfall.
• Både biogas och naturgas ger betydligt renare förbränning i en vanlig bilmotor jämfört med bensin/diesel.
• Fordonsgas minskar klimatpåverkande utsläpp.

Metan har en högre andel väte än bensin/diesel, vilket minskar koldioxidutsläppen med runt 25-30%. Biogas anses dessutom tillhöra det naturliga kretsloppet, vilket gör att nettobidraget av koldioxid till atmosfären är nära noll.
Metan är i sig en växthusgas, och läckage av metan vid rötning ansågs tidigare vara ett problem. Åtgärder har gjorts och problemet är nu ringa, moderna anläggningar läcker i stort sett inget alls.
Läckage från det svenska naturgasnätet anses också vara mycket litet - men det kan se annorlunda ut i andra länder/världsdelar.

De hälsovådliga ämnena från bensin/diesel är många, försurande, luftvägsirriterande och cancerogena. Några exempel:

• Kväveoxider (sk NOx)är ett av de allvarligaste utsläppen, men kommer faktiskt inte från bränslet i sig utan skapas av den inkommande luften i kombination med hög temperatur vid förbränning. Dessa är irriterande för luftvägarna, försurande och ger upphov till marknära ozon (som i sin tur är cancerogent). En gasoptimerad motor ger kraftigt sänkta NOx -utsläpp; Opel talar exempelvis om en 90-procentig reduktion för deras Opel Zafira.
• Kolväten är bland annat oförbränt bränsle. Bensin/diesel är båda cancerogena. En gasmotor ungefär halverar dessa utsläpp. Det som i huvudsak släpps ut är för människor harmlöst metan.
• Oförbrända partiklar sätter sig i lungorna och försämrar deras funktionn. Riktigt små partiklar kan tas sig ända ut i blodet. Förbränning av metan ger "omätbara utsläpp" av partiklar, vilket inte är fallet för bensin/diesel (även med partikelfilter).

Hytan är en låginblandning av vätgas i metangasen.

Vi får ännu en energikälla att dryga ut fordonsgasen med. Hytan är miljövänligare. För närvarande har vi ingen information om vilka vinster som finns i en vanlig bilmotor. Man kan dock gissa sig till vissa fördelar; metangasen låga flamhastighet gör att utsläppen av oförbränt metan ökar samtidigt som effekten går ner när motor går på höga varv. Detta skulle förbrättras med låginblandning av vätgas. Det finns en hel del att läsa om vad gäller hytan i motorer som används i tunga fordon. Där kör man med en mager bränsleblandning (mycket luft, lite bränsle) för att uppnå hög verkningsgrad. Då har man fått prioritera mellan att optimera för kolväteutsläpp eller kväveoxidutsläpp. Med bara en liten inblandning vätgas har den situationen förbättrats avsevärt, samtidigt som man fått en högre effekt ur motorerna.

LPG, vilket är propan/butan-gas, dvs gasol, i flytande form ses inte längre av svenska myndigheter som ett miljöbränsle. Det ger en marginell minskning av koldioxidutsläpp.

• Du bidrar till lägre klimatustläpp.
• Din bil ger avsevärt renare avgaser.
• Du sänker din bränslekostnad med runt 30 %.
• Ditt bränsle produceras lokalt.

Påfyllning sker vid särskilda gasmackar där du kopplar in ett gasmunstycke till din bil. Proceduren tar ungefär lika lång tid som att tanka en bil med bensin.

Gasmängden mäts i normalkubik (Nm3) i Sverige. I andra länder så som Tyskland så mäts den dock i kilo. Relationen mellan Nm3 och kg är att: 1 Nm3 gas väger 0,8 kg.

1 Nm3 naturgas har cirka 1,3 gånger energiinnehållet av 1 liter bensin. För biogas är siffran 1,1.

En gasbil har en eller flera gastankar installerade och ett speciellt munstycke för tankning. I så gott som alla gasbilar finns även en bensintank installerad.
Gastankarna tar ganska stort utrymme. I moderna bilar är dessa tankar vanligtvis helt gömda, och innerutrymmena är likvärdiga med en bensinbil. Ofta har reservhjulet fått ge plats åt tankarna, eller så går inte bakre ryggstödet att fälla. Detta skiljer sig från bil till bil. I lite äldre bilar stjäl ofta gastankarna plats i bagageutrymmet.

Det beror på vilken bil du köper. Opel tillverkar de bilar som är bland de mest optimerade för gas, både i räckvidd och motorprestanda. I en Opel Zafira kan du komma upp till 40 mil på en tank. Av tyska skatteskäl är dock bensintanken på blott 14 liter.
Volvos gasbilar ligger i mellanskiktet med upp till 30 mils räckvidd (i praktiken runt 27 mil). Bensintanken ska räcka lika långt.
I bottenskiktet hittar vi exempelvis utgående VW Golf Variant, som endast ger 20 mils räckvidd på en gastank, men har en fullstor bensintank som räcker 80 mil. VWs nya modeller är dock mer optimerade för gas (exempelvis Touran), där räckvidden är över 30 mil på biogas.

• Reducerad fordonsskatt.
• Gratis parkering i de flesta större städer.
• Skattereducerad bränslekostnad.

Se forumet!

Personlig värdering:
Mellan Göteborg och Malmö är det inga större problem att äga en gasbil. Runt Stockholmstraken är det lite snålare, men ändå ok. I Norrland är det än så länge ont om gasmackar. Se fordonsgas.se för en karta över tankställen.

Ett flertal länder använder gas i stor utsträckning, däribland Tyskland och Italien. Kartor finns att tillgå från nätet (se fordonsgas.se).

Det finns en tråd i forumet dedikerad till GPS-koordinater. Första inlägget innehåller ett flertal länkar till filer för GPS. Tråden finns här.
På sidan www.miljofordon.se kan du hitta GPS-koordinater över alla miljöbränsletankställen i Sverige.

• Sämre nybilsaffär. Den merkostnad på runt 20-30.000:- för gastankarna får du just nu inte igen om du säljer bilen. Detta kanske ändrar sig i och med ett ökat intresse för miljöbilar.
• Rimligtvis borde man bo i närheten av en gasmack.
• Glädjekalkyler. Den låga bränslekostnaden kan ge intryck av att det är en stor förtjänst att köra en gasbil. Man måste dock ha i minnet att ett högre inköpspris och något dyrare servicekostnader belastar totalkostnaden.