Renova tar ett rejält steg mot att miljöanpassa även de riktigt tunga transporterna och blir nu ett av de första företagen i landet att köra med flytande gas som bränsle i så kallade metandieselmotorer. Resultatet är en minskning av koldioxidutsläppen med nära 80 procent och dessutom kan det vara upp emot 800 km mellan tankställena.
Transportsektorn står idag för en betydande del av koldioxidutsläppen i trafiken. När nu gasen kan levereras i flytande form blir det möjligt för tunga fordon med långa körsträckor att satsa på biogas. Biogas, både i flytande form och i gasform, anses idag som ett av de mest miljövänliga bränslena.
Metandieseltekniken sammanför gasens fördelar med dieselmotorns cirka 30-40 procent högre verkningsgrad, jämfört med tändstiftsmotorer. Lastbilen förbrukar därmed betydligt mindre energi jämfört med traditionella gaslastbilar. Och med flytande gas ökar möjligheterna även för fjärrtrafiken att köra miljövänligt.
Antagligen innebär de tekniska kraven att det skulle bli på tok för dyrt med personbilar för flytande metan. Det krävs mycket högt tryck eller mycket låg temperatur för att gasen ska övergå i flytande form och hålla sig flytande. Låg temperatur är ju inte praktiskt möjligt och då återstår bara högt tryck vilket innebär kraftiga komponenter i systemet.
Man kan dock hoppas på att de tunga fordonen kan visa vägen för system även för personbilar i framtiden.
Jag tvivlar på att det någonsin går att använda flytande metangas i personbilar som kan stå oanvända långa perioder. En del av den flytande gasen övergår hela tiden till gasform i tanken vilket höjer trycket vilket medför att gasen antingen måste ventileras bort eller återkondenseras. Ventilera ut metangas vill man undvika och en kylkompressor i varje personbil är knappast realistiskt (bilbatteriet skulle inte räcka länge i en personbil som står oanvänd länge och när det är slut återstår bara ventilering av gasen för att inte spränga tanken). Med en kontinuerlig avtappning för att driva en lastbil som sällan står oanvänd fungerar det förstås.
...men vid en viss punkt måste väl övergången från vätska till gas sluta, alltså när trycket är tillräckligt högt i kärlet? Har man då utrustning som klarar att hålla det trycket så borde det väl inte vara något problem? I teorin alltså, praktiskt sett är det kanske inte så realistiskt.
Metan har en kritisk punkt vid 190.4 grader Kelvin (-82.75 grader Celcius) och ca 45 bars tryck. Över denna temperaturgräns finns ingen vätskefas för metan, oavsett hur hårt man komprimerar det. Jag har ingen utbildning inom termodynamik, kemi etc så jag kan inte förklara det bättre men på wikipedia finns som vanligt mycket att läsa om saken.
Flytande metan har en densitet som är 580 gånger lägre än för metan i gasform så rimligen borde trycket i en gastank fylld med flytande metan som lämnats att tina upp till normala temperaturer hamna bortåt 600 bar...
Sedan finns det en annan intressant "punkt" som heter trippelpunkt där ett ämne samtidigt kan existera i fast fas, vätskefas och gasfas.
Men tänk vad bra det är med forum!! Här lär man sig ju massor! Inte bara genom att läsa utan också genom att man bli sporrad att leta information.
I en i övrigt ganska dåligt skriven text kan man läsa följande:
Kan inte flytande biogas framställas genom tryckhöjning i stället för nedkylning?
Metan kan inte förvaras som en vätska vid rumstemperatur. Även om det hade varit tekniskt möjligt och ekonomiskt hållbart att göra gasen till vätska endas genom tryck fungerar detta inte fysikaliskt. Gaser blir svårare att göra flytande ju högre temperatur de har i och med att den kinetiska energin ökar. För metan är den s.k. kritiska temperaturen ca -82°C. Detta betyder att metan inte kan förekomma i flytande form vid temperaturer över denna nivå, oavsett hur högt tryck gasen utsätts för.
Det betyder alltså att tanken måste hållas nedkyld till högst -82°C för att gasen ska fortsätta vara flytande. Vad händer då om kylningen fallerar? Då måste ju trycket öka rejält...eller?
Fred wrote:Vad händer då om kylningen fallerar? Då måste ju trycket öka rejält...eller?
Om jag förstått det rätt så är en LNG-tank utformad som en termos, dvs det finns ingen yttre aktiv kylning. Men i och med att själva förångningsprocessen hela tiden "stjäl" värmeenergi så går det inte så fort. Det sjuder så att säga hela tiden lite inne i tanken. Så det gäller att tappa av gasen innan trycket blir för högt. Antar att det finns en säkerhetsventil som släpper ut gasen i luften om det skulle hända.
Här lär man sig ju massor! Inte bara genom att läsa utan också genom att man bli sporrad att leta information.